Jobbat i dag

I dag (som många andra dagar) är jag otroligt stolt över min son Micke. Han har verkligen kvalitéer, insikt och värderingar som är beundransvärda. Fortsätt i samma spår Micke, det kan aldrig bli fel.

Tänk vad jag är lyckligt lottad som har så stor och underbar familj. Jag blir nästa lite sentimental. Jag vi är många mammor som tycker som jag. Mormor sa alltid på sin ångermanlänska när jag skröt över barnen - Ja dä säg kråkan om sine onga också. :))

Har varit på jobbet i dag. Det kändes inte bra men jag hade ett möte med min personal som jag inte ville missa.
Nu är det ryggläge igen. Den här veckan har inte varit så rolig för Kent. Han har stått för all service.

I helgen blir det bara lugnt, hoppas på att bli frisk till på tisdag när jag ska åka till Göteborg på en tvådagars utbildning.

Tragiskt med Juholt som ska sitta kvar till varje pris. Det kan inte vara en lätt situation för honom, hans familj eller för partiet. Kan dom vara stolta över honom? Han framställer sig själv nästan som en martyr. Det är också trist för oss alla som är intresserade av politik. Det blir en ganska färglös och tråkig debatt när det inte finns en stark opposition. Många säger, låt han vara kvar så vinner alliansen stort i nästa val. Ja visst, men vem vill vinna på motståndarens självmål.

På söndag är det dags för barnkalas. Då fyller Micke och Lines Jacob 11 år. Jag tycker att det är lite skrämmande vad tiden går fort. Herre Gud, med den här farten så är det inte långt kvar förrän jag är jättegammal. Det känns faktiskt lite :( att snart tillhöra den äldsta generationen insläkten. Nej fy, så får jag inte tänka.

Måste berätta vad som hände i natt. Jag hade somnat men vaknade av något, vet inte vad. Jag låg och dåsade och väntade på att somna om. Då startar TV:n här i sovrummet. Hur kan den bara gå igång av sig själv. Det kändes lite kymigt, undra om vi hade besök av någon. Det var inget som höll mig vaken i alla fall och det dröjde inte länge förrän jag sov gott igen men i morse när jag vaknade kände jag en stark oro. Undra varför det blir så ibland.

Passar på att önska er alla där ute en trevlig helg.

Micke och hans fru Line.
.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0