I kväll fungerar inte min dator som den ska
Jag sitter här och ska blogga med det går så långsamt, undrar varför.
Jag gör ett nytt försök, hade skrivit ganska mycket men allt bara trillade bort. Hur som helst så har jag haft en skön helg. Det har varit pyssel inför advent och många barnbesök.
Måste berätta vad min buse till son gjorde i går kväll. Klockan var runt 23:30, vi hade gått och lagt oss och jag med mina hörselproppar väl instoppade. Jag vaknade av att min mobiltelefon ringde bredvid sängen men när jag svarade så hade det kopplats ner. Då hör jag att det ringer på Kent telefon och springer upp och svarar. Jag blir orolig när det ringer den tiden på natten, jag tror alltid att något har hänt. I andra ändan var det en tjej som frågade om vi hade varit i Härnösand på dagen. Ja visst sa jag, vad gäller det. Hon påstod att hon sett sin systers leguan (ödla) hoppa in i vår bil. Hon försökte stoppa oss men vi såg ingenting. Jag tänkte det här är inte sant, men nyvaken som jag var fick hon prata på. Hon ville att jag genast skulle gå ut och kolla bilen, när jag sa att det inte var aktuellt den tiden så sa hon att den fryser ihjäl om du inte tar in den. Skulle jag orsaka det ville hon ha 5000 kronor av mig. Jag tog hennes alla uppgifter, här hon angav sitt mobilnummer och sa Mickes nummer så fattade jag ändå ingenting. Jag försökte avsluta samtalen men hon var påstridig om ersättning, då säger jag.
Hörredu! Jag är faktiskt jurist, jobbar som advokat och vet att du inte kommer någonstan med mig. Hur dum får man vara. Jag gick och lade mig igen och sa till Kent som också vaknat. - Vad va det där. Efter en stund ringde Micke och ni kan ju förstå att han skrattade och att jag kände mig hur dum som helt. Ja så kan det gå när man är nyvaken, :-( Den som ringde var en bekant till Micke och Line, där satt dom och hade roligt på min bekostnad. Ja ok, det kan jag väl ställa upp på. ;-)
Hur som helst vaknade vi utvilade trots nattens fadäs. Ellen och Elsa ringde och ville komma på besök, dom är så stora nu så dom ringer själva och bestämmer. Vi hade planerat att sätta upp utegranen i dag så det passade bra. I fjol när vi satta upp utegranen tog vi en från stugan, den var så hemsk så i år hade vi bestämt att köpte en fin gran i stället.
Här hjälper flickorna till med belysningen, tyvärr fick vi inte igång lamporna. Det var säkert något glappt, man ska inte köpa dom billigast grejerna för dom håller så dåligt. Vi får åka och köpa nytt i morgon.
Dom stannade kvar och åt adventsmiddag med oss, det var inte så märkvärdigt. Jag hade gjort fläsksnitsel för det går alltid hem hos barnen.
När det var dags för dom att åka hem fick vi kaffefrämmande av Cicci, Tomas och lilla Alfons.
Här sitter flickorna med sin lillebror Alfons.
Innan dom hade åkte ringde telefonen och det var Tova som ville komma till mormor och morfar och bada. Det kan man ju inte säga nej till.
Här sitter Tova nybadad och fin och äter kvällsmacka.
Ja det har varit full rulle i helgen, men det är bara kul. Nu ska jag sätta mig och planerar kommande vecka som innehåller 4 resdagar. Tisdag och onsdag är jag i Göteborg och tordag och fredag i Luleå. Jag brukar inte vara borta så mycket på veckorna, oftast bara 2-3 dagar. Det är helt ok, jobbet är jättekul nu igen när orken har kommit tillbaka.
Trevlig vecka.
Nu är det 1 advent
Vi har gjort fint i fönstren och varit på innebandy i dag.
I går var Cicci och jag och skulle köpa gardiner, vi var på tygaffärn i Birsta. Cicci hittade genast det hon skulle ha, jag gick runt och velade. Dom flesta panellängderna kostade 250 kronor paret, jag hittade inga som fångade mig. Jag vill ha julfint men inte som när vi hade barnjul. Varför köper du inga gardiner sa Cicci, du kan väl inte vara så snål så att du inte tycker att det är värt runt 500 kronor och få ett fint julfönster. Nä så snål är jag inte, hur som helst det blev inga gardiner ute i Birsta.
När Cicci och jag skildes åt på stan gick jag till Olssons tyger. Där hittade jag vad jag sökte. Köpte 4 längder trots att jag behöver bara två, dom ligger ju i paket om ett par och jag ville ha en mönstrad och en enförgad. Dom andra längderna tänkte jag att dom kan jag lägga på julbordet som löpare ovanpå den en stor enfärgad julduk.
Totalt handlade jag julgardiner för 190 kronor, det är bra pris och fint blev det också. Eller hur.
När julfönstret var fixat åkte vi till Härnösand där Jacob var och spelade innebandy. Micke hade åkt upp redan på morgonen men kunde inte vara kvar hela dagen så vi åkte upp till kl 13.30 och var med tills det slutade. Jacob spelar back, den här helgen var han inhoppare hos ett lag med äldre grabbar. Han gjorde riktigt bra ifrån sig. Det hördes många rop - Bra Jacob, från läktaren.
En match vann dom med hela 18-3, från nästa match gick dom tyvärr mållösa. Den slutade 0-7, men vad gör väl det när man har roligt.
Jacob med nummer 19 på ryggen.
Jacob i mitten på bilden.
Jacob här beredd att försvara målet.
Jag är inte så sportintresserad men den här matchen kändes större än en final i elitserien. Jag förstår att även föräldrarna blir bitna, här är det tillåtet att hålla på sina barn och vara stolta över dom. Här fanns ingen Jantelag kan jag lova.
Middag i dag.
Det blev Ingrids soppa utan lutfisk. Vi tog en klick cheverkräm på i stället, blandade bredbar chevre med Philadelfia ost. Vilken god soppa, den gick verkligen hem hos Kent.
Nej nu ska jag sätta mig med ett glas vin och ladda ner gamla 70 och 80-tals låtar på Spotify. Har du inte Spotify så fixa det, tänk att komma åt alla världens musik lagligt. Det gillar jag.
Önskar dig en riktigt trevlig 1:a Advent.
Vilken trevlig och rolig kväll
Tusen tack alla ni som var med i går kväll.
I går hade vi vår tjejträff hos Ingrid. Vi fick en försmak av julen, det var bl.a en soppa med lutfisk. Det låter konstigt men det var verkligen god. Den kan även ätas året runt för den var även riktig god utan lutfisk.
Jag hittade receptet i Coop receptbank, det måste bara vara den. Jag rekommenderar er att testar den.
Gå in på bifogade länk om du vill komma till receptet.
http://www.coop.se/includefiles/MODULER/CCMS/show_page.asp?iMappeID=180&sSideNavn=Recept+kort&iOpskrift=36499
Vilket kanongäng vi är, så glatt så glatt det blir när vi träffas. Det var länge sedan jag skrattade så mycket som jag gjorde i går. Ni skulle bara ha hört våra samtalsämnen, dom lämpar sig inte för att återges här. Vi får se tjejer hur det blir med Lenas statistik. Ställer ni bara upp så lovar jag att göra ett snyggt diagram.
Ingrid hade verkligen ordnat en trevlig kväll i sitt fina, hemtrevliga hus.
Här sitter vi i hennes uterum och dricker fördrinken som bestod av årets julglögg. Den var mycket god.
Berit, Megan och Lena
Margareta
Britt
Ingrid förbereder maten i sitt nya fina kök.
Ingrid, Lena och Britt
Berit, Megan och Margareta
På följande små bilder visar vi resultatet av Lenas vetenskapliga presentation. Vad ämnet var det får jag ta en annan gång, men jag kan säga att det var mycket intressant. Lena hade många teoretiska funderingar kring ämnet. Ju mer hon drog av sina teorier, ju mer skattade vi. Det var nog ingen av oss som behövde någon makeup remover, skrattårarna fixade bort sminket för kvällen.
Kvällen avslutades lite lugnare med kaffe och avec. På bordet stod det mycket gott att välja på.
Ja den kvällen blev inte tidig. I morse när jag vaknade var jag glad att jag var chaffis i går. Jag hade nog varit ännu tröttare i dag om jag smakat på att gott som bjöds.
Tusen tack allihopa för en jättetrevlig kväll och ett särskilt tack till dig Ingrig.
Riktiga vänner har alltid en plats i mitt hjäta
Vad du gör mig glad Anna
Ni andra som läser undrar säkert vad det här betyder. Jag ska förklara.
Jag hade många fina arbetskamrater i Gävle som tyvärr inte finns kvar hos oss när vår firma valde att lägga ner verksamheten där. En av dom var Anna. En jätteduktig ung ledare som jag verkligen uppskattade. Vi fick en mycket bra relation. Ibland var vi i luven på varandra, tyckte inte alltid lika. Men trots det hade vi båda en förmåga att alltid mötas på halva vägen. Vilket också visade sig vara ett framgångsrikt koncept.
Jag hoppas Anna att du nu tar det lugnt och landar i din nya tillvaro innan du börjar med några nya projekt. Kommer du igång vad jag sa, näthandel är inte fel och du har ju många kontakter. Blir det kanske ett litet hotell någonstans i världen kommer jag att vara en av dina första gäster.
Har inte du funderat på att börja blogga. Jag skulle bli mycket glad om jag kan följa dig i framtiden.
Jättemånga lyckatill kramar till dig från mig.
Annica
Tack livet för att du har kommit tillbaka till mig.
Och tack till min familj som har hjälpt mig på vägen.
Nu mår jag återigen bra, det har varit en riktigt lång kämpig tid. Jag kan inte riktigt säga när det började. När man mår dåligt så är det ju inget man upptäcker en morgon när man vaknar. Det är något som kommer smygande nästan omärkbart från början. Helt plötsligt upptäcker man att nu finns det inget kvar, ingen ork, inget engageman, ingen glädje bara ett stort - Vad är det som har hänt, varför känner jag så här.
Jag är så glad att jag tog mig i kragen och gick till doktorn med alla mina krämpor. Jag är så tacksam att min doktor tog mig på allvar och remitterade mig till diverse undersökningar. Jag är också så tacksam att han inte bara talade om för mig att jag var helt frisk utan gjorde mig uppmärksammad på att jag troligast hamnat i en depression. Ja eftersom livet har kommit tillbaka men hjälp av den medicin som han skrev ut till mig så hade han med största sannorlikhet rätt.
Jag uppmanar alla som mår dåligt eller hamnar i kris att söka hjälp. Det finns alltid en hjälp att få om än den inte kommer genast. Min dotter Petra har rätt inställning till hjälp och har lärt mig mycket. Hon tycker att det är lika självklart att gå i terapi, gå på rådgivning mm som att gå till doktorn och tandläkaren. Det är en service som finns att köpa, varför inte köpa det man behöver för sitt välmående. Många av oss i dag lägger ju stora pengar på kosttillskott, skönhetsmedel mm.
Vi har haft en riktigt skön helg med inga måsten.
På fredag kväll var vi bara hemma på tu man hand. Vi lyxade till det med en riktigt god middag. Vi hade pilgrimsmusslor till varmrätt.
Jag kommer att tänka på en gång när jag harde varit till mamma en söndagskväll med en lunchlåda till dagen efter. Jag hade stekt pilgrimsmusslor, kokat potatis och gjort en hollandesås och stoppat i färska grönsaker. Den måndagen blev hon dålig och behövde åka till sjukhuset. Personalen från hemtjänsten hjälpte till vid avfärd och jag mötte upp på sjukhuset. Ambulanspersonalen ville vet om hon hade ätit något och i så fall vad. Mamma kom inte ihåg vad det hette utan sa - Det var som små bullar. - Köttbullar frågade dom. - Nej sa mamma det är mera som fisk. - Jasså, har du kanske ätit fiskbullar. - Nä sa mamma, det såg ut nästan som fiskbullar men det var inte det. - Jag tror att det är dyrt, sa hon. - Du har väl inte ätit pilgrimsmusslor till lunch, frågade dom. - Jo det var det, svarade mamma. Då säger personalen, - Inte har vi hämtat någon tidigare som har ätit det till lunch ska du veta.
Jag tror mamma var lite stolt då för den service vi gav henne. Det verkade som så när hon berättade om händelsen för mig.
Åter till vår middag. Jag stekte musslorna, kokade potatis och gjode en vitvinssås med rom i och servkerade med sallad. Det blev riktigt - riktigt gott. Den middagen kan jag varmt rekomendera.
I går var vi på shoppingrunda. Vi tänkte åka in och strosa på stan men hamnade ute i Birsta med ett IKEA besök. Det var massor med folk, det verkar som julshoppingen har kommit igen. Vi ångrade båda två när vi åkte genom stan att vi inte stannade där och strosade i stället. Det var Lyslördag på stan vilket innebär att all julsmyckning tänds. Det var marschaller som kantade gatorna, den enorma smyckningen över gatorna och på fasaderna tändes upp. Jag har svårt att tänka mig att det finns en vackrare smyckning i Sverige än den vi har här i Sundsvall. Det jag har sett som är ett strå vassare är när Liseberg tänder upp inför jul.
Här ser vi smyckningen över Storgatan i central stan.
Lördagskvällen tillbringade vi med Marie och Kennet.
Marie är Kent syster. Vi hade en mycket trevlig kväll med god mat och många skratt. Många skratt, riktigt många blir det alltid när vi är tillsammans. Vi har våra resor som gemensamt intresse (och släkten naturligtvis) så det blir många resminne och planeringar inför kommande resor. Vi tittade på foto och mindes. Ofta är det inte trevlig om man kommer till någon och ska gå igenom familjealbumet, men med Marie och Kennet blir det trevligt. Det är väl alla roliga kommentarer och gemensamma minnen som gör det så glatt. Vi har genom alla åren träffats när vi varit i Thailand. I år blir det inte så för dom ska åka till Filipinerna där deras dotter Caroline bor för tillfället. Vi hade planer på att åka dit och hälsa på vi också men det blir nog tyvärr inte så. Det var inte så enkelt att fixa resan.
Här ser vi Marie, Kennet och Caroline när dom besöker oss i Thailand förra vintern.
Tack Marie och Kennet för en jättetrevlig kväll.
I kväll har vi varit och lyssnat på Caroline af Ugglas.
Jag fick två biljetter av barnen när jag fyllde år. Det var den bästa present jag kunde få, gillar verkligen henne. Hon har fantastiska låtar och sjunger med otrolig känsla. Jag känner på något vis att jag också kan identifiera mig med henne. Hon har ju haft en ganska brokig bakgrund, något som jag också hade när jag var ung. Jag gick inte alltid den rätta vägen, den som mamma tyckte att jag skulle gå. Men trots det fick jag alltid stöttning.
Jag hade inte lyssnat på henne när hon för några år sedan kom ut med sin tolkning av Janis Joplin. Jag tror att det var Micke som sa - Den musiken är jag helsäker på att du gillar mamma. Ja det kanske jag gör sa jag, för jag gillade Joplin men tänkte inte mer på det. När det hade gått ett tag och jag inte köpte skivan kom Micke med den, sen var jag fast. ..
Tusen tack ungar för en jättetrevlig kväll.
Nej nu är klockan mycket, det är hög tid att gå till sängs. En ny arbetsvecka väntar.
God Natt
Lillkillen har varit till fotografen i dag.
I dag har Petra och Peter varit och fotat "Kent Vilmer Viking" med 4D ultraljud i Stockholm.
Petra
Det är helt otroligt, dom såg honom hur väl som helst. Tyvärr hade han sitt ansikte vänt mot Petras rygg så ansiktet syntes inte så väl. Dom fick en bra bild i profil. Ja allt ska man väl inte veta och se, lite spännande måste man ju ha kvar och längta till.
Kent Vilmer Viking är inte det namn han kommer att få, det är bara det som morfar och jag kallar honom. Vad barnen ska heta det är föräldrarnas ensak, det lägger vi oss aldrig i.
När Petra ringde hem och berättade för storasyster Tova så sa hon - Ska jag få en storebror? Det är inte så lätt för henne att förstå. Likaså när dom berättade att dom skulle åka och titta på bebisen och försökte förklara för henne hur det gick till funderade hon en stund och sa - Lyfter dom på locket på magen då mamma?
Nu när Alfons får en liten killkusin så blir det två små killar i familjen som är nästan lika gamla. Kent är jätteglad för det. Helt otroligt vad många vi har blivit, hela 15 st är vi i famijen när lillen i februari.
Nu blir det till att köpa blå bebiskäder igen. Det är så kul att gå och titta på allt tufft som finns till småpojkarna.
Dom kommer inte att behöva köpa mycket nytt skulle jag tro, Cicci har handlat massor åt Alfons som Lillen säkert får ärva. Kläderna hinner ju inte slitas det första året.
Ja livet är underbart, eller hur.
I natt kommer jag att sova riktigt gott.
God Natt.
Vilken skön helg............
Med dåligt väder, regn och rusk.
Ja det är väl inte så man brukar uttrycka sig, vädret har så stor inverkan på oss människor. Jag kan blir riktigt glad när jag vaknar en lördagmorgon och det inte alls är så bra väder. Skönt tänker jag - Nu kan jag ta det lugnt och bara pyssla här hemma. Det är avkoppling för mig.
Telefonen ringde ganska tidigt på lördag morgon, det var Tova som var i luren. -Mormor vill du följa med mig och köpa skidor i dag, frågade hon. Självklart svarade jag, vi hade inte planerat något för dagen. Vi åkte ner till bytesmarknaden här i Kvissleby. Det blev inga nya skidor tyvärr, det som fanns var allt för gammalt och nött och alldeles för dyrt. Det får bli nya i stället och Tova var inte ledsen för att det inte blev några affärer.
Vi var ner till stugan och tittade till en sväng också. Vi tänke upp en brasa så att det blev varmt och skönt, så fikade vi där nere. Det är så skönt att komma ner till stugan, vi fick riktig lust att stanna kvar där.
På eftermiddagen kom Micke, Line och Jacob och hälsa det på. Dom var sugen på lite fika. Det är så roligt nu när vi bor så nära barnen, det är så lätt för dom att bara titta förbi. När vi bodde inne i stan så var det jättesvårt för dom att få parkering när dom skulle hälsa på. Det gjorde att dom inte kom förbi så ofta. Det här är 100 gånger bättre. Dom hade också varit på bytesmarknaden, men dom är mer rutinerade än vi. Dom hade varit förbi flera gånger och till slut hittade som ett par längskidor som var riktigt bra till Jacob. Man måste tydligen bevaka det som kommer in för att hinna vara med på fynden.
Här är det Tova som plingar på dörren. Håll med om att Kent lyckades med sitt brokvistbygge. Jag är helnöjd med hans arbetsinsats, det blev exakt som jag ville ha det.
Petra hade arbetshelg så vi passade på att bjuda dom på middag. Petra besväras så av halsbränna nu när hon är gravid så jag tänkte att jag skulle göra något skonsamt för hennes mage. Det blev kokt torsk serverad på lutfisk vis. Kent gillar inte lutfisk så det äter vi aldrig här hemme. Däremot äter vi gärna kokt torsk med bersamell sås (vitsås) kryddat med salt och kryddpeppar. Jag kan verkligen rekomender den varianten av lutfisk, den är också betydligt mycket billigare och enklare att tillaga. Petra valde att ta hackade ägg till i stället, det går ju bra det också.
Håll med om att det ser riktigt gott ut.
Nu hör jag att det är Parlamentert på TV, det missar jag helst inte.
Ha det bra.
Snart är advent här
Som jag skrev i går så längtar jag till första advent och julen.
Det finns så många fina saker man kan pryda sitt hem med. Har suttit och surfat runt lite och tänkte dela med mig av det fina som jag hittat. Det behöver inte vara stora dyra prylar, det är oftast inte dom som skapar stämning.
När jag var yngre så gjorde jag egna julblommor men den tiden är förbi nu. Jag vet inte om det är tiden som inte räcker till eller om det är annat som intressera mig mera nu, eller om det kanske är så att börsen är lite mer fylld nu för tiden när barnen inte längre bor hemma så jag har råd att köpa fördigt.
I natt har första riktiga snön kommit här hos oss. Det ligger ett litet pudervitt täcke kvar, jag hoppas att det inte tinar bort. Det blir så ljust och fint på kvällarna med den vita snön. Häromdagen åkte jag hem tidigt från jobbet, klockarn var strax före 16.00 och det var riktigt svart ute. Då är det bättre med snö.
Den här granen hittade jag på nätet. Den är inte så fin, den står inte rakt
men ger ändå så mycket stämning. I fjol när vi skulle hämta en gran vid stugan för att ha här hemma så blev det inte så lyckat. Det var en tunn smal ruska vi hittade. Den duger sa Kent, den blir fin när vi får dit ljusen. Jag han hade delvis rätt, den var väldigt fin på kvällen när mörkret kom men på dagen var den inte områdets stolthet,
Har tittat lite mera på fina fönster. Jag bryr mig inte så mycket om hur det ser ut från utsidan. Det är som med oss människor, det är insidan som räknas. Eller hur?
Det här ser riktigt fint ut, men det skulle inte passa till min inredning. Jag har inte den här lantliga romantiska stilen som många unga familjer har. Hemma hos Petra skulle det passa jättebra.
För många år sedan bodde vi mitt i stan i ett gammalt sekelskifts hus med 3,5 meter i taghöjd. Där var det lätt att ordna riktigt fina fönster. Det kanske inte var bara fönstren som gjorde att det blev fint, det var stukatur och lister mm som hjälpte till. Jag ska erkänna att jag saknar stan ibland. Saknar att gå ut och äta middag, saknar att strosa runt och småshoppa en lördag. Saknar att gå på hotell och äta frukost på helgerna. Det är klart att man kan åka in till stan fast det är några mil men det blir tyvärr inte lika ofta. Nej nu kom jag ifrån mitt jultema.
Tittar på adventsljusstakar. Hittade den här, en riktigt 60-tals staken i teak och smide. Den här skulle verkligen passa hemma hos mig. Den gick för 252 kronor på Tradera, synd att jag inte upptäckte den när aktionen pågick. Är det någon som har har ett tips om en liknande tar jag gärna emot det.
Den här adventsstaken köpte jag för några år sedan, men i svart. Den kommer säkert att vara en favorit som får vara kvar många år till. Den ska stå i mitt köksfönster.
Jag kom att tänka på en chef som jag hade för många år sedan. Även hon heter Annika som jag. Det var en jul för många år sedan. Jag hade gått och tittat på adventsljusstaken Elflugan men tyckte att den var lite väl dyr. När det blev mellandagsrea så sålde dom ut den för halva priset men trots det så köpte jag ingen. Min ekonomi tillät inga större utsvävningar efter jul. Phu januari var hemsk förr i tiden. Hur som helst så kom hon ihåg det. Året efter när hon skulle ge oss en julklapp så fick vi alla en Elflugan. Gissa om jag blev glad. Tusen tack Annika, jag tänker med tacksamhet på dig varje advent när jag tar fram min fina stake.
Nej nu får det räcka för den här gången. Det blev inte så mycket julpynts tips. Det blev många tanker tillbaka i tiden i stället. Det är det som är så härligt med att blogga. Man börjar prata med sig själv om en sak och slutar någon helt annan stans. Bloggen är verkligen en bra terapiform, testa den du också.
Tack för i dag.
Nu måste det blir skärpning
Nu har det snart gått en vecka igen sedan jag tog mig tid och bloggade.
Det har inte hänt så mycket. Det har varit farsdag med traditionellt firande. Paket, middag och tårta. Kent fick en snygg tröja av barnen, av mig fick han ett par stövlar. - Ja han är inte min pappa, men som ni säkert vet så gillar jag skor och stövlar och varför då inte köpa ett par läckra åt honom.
Håll med om att dom är riktigt snygga. Kent fick dom i svart men jag hittar ingen blid på svarta på nätet, och som vanligt har jag inga batterier i min kamera.
Jag har jobbat på hemmaplan hela veckan och det känns riktigt skönt. Det har varit mycket resor nu sista tiden. Nästa vecka ska jag vara två dagar i Västerås.
Tova har fått vattkoppor så i söndags när vi firade far fick vi ha två sittningar så att hon inte skulle smitta ner lilla Alfons, han är 3 månader nu men för liten för att få vattkoppar.
Ganska stampad eller hur? Hon har fått medicin så att hon inte ska riva sönder sig och få bestående ärr.
Jag börjar längta efter första advent. Det blir så mysigt när man får tända många ljus och lampor. Jag byter inte gardiner så ofta men när det är jul vill jag att det ska synas. Måste köpa nya i år och då blir det extra roligt, dom jag haft tidigare passar inte här i vårt nya hus.
Dom här skulle nog blir fina hos oss. Vi har svarta bänkskivor och ljusstakar i köket. Vi får se vad det blir, jag lägger väl ut en bild när jag tycker att jag gjort julfint.
______________________________________________________________________
Gunilla, om du fortfarande läser min blogg så ska du veta att Kent och jag ofta pratar om dig. Du känns verkligen som en riktigt nära vän. Vi är så tacksamma för allt du gjorde för mamma och oss. Som jag har sagt till dig tidigare var det inte lätt att komma mamma nära för utomstående, men det lyckades du med. Jag hoppas att du har det bra. En stor kram till dig från mig.
Nej nu räcker det för den här gången.
Ha det så bra.
I går var det "Mammas dag"
I går hade vi mamma i tankarna hela dagen.
Vi var hela familjen på Minnegudstjänst i Njurunda kyrka. Det var så fint, mycket vacker musik och många ljus för våra saknade, många minnen. Det är klart att tårarna kommer en sådan dag, men nu kan jag oftast minnas mamma med glädje och tacksamhet. Äntligen, det känns så skönt.
Här är min vackra, underbara mamma i unga år.
När vi åkte från kyrkan stannade vi till på graven. Barnbarnen tände ljus för gammelmormor. Det var så vackert på kyrkogården, 1000-tals ljus var tända. Ja hoppas att Helloween med alla spöken inte tar över traditionen med Alla Helgons Helgen. Jag tänker hålla fast vid vår tradition i alla fall. När barnen var små tände vi alltid levande ljus i kronan ovanför matbordet första gången efter sommaren just den här helgen. Då visste dom att vi skulle tänka på de nära och kära som inte fanns kvar hos oss. Det blev så naturligt för dom och den traditionen vill jag ha kvar.
Ellen hade en riktigt jobbig dag. Hon har väl kanske inte riktigt förstått tidigare att mormor verkligen inte finns med oss längre. Hon har hållit sig borta från det som har varit jobbigt tidigare men nu har det nog kommit ifatt vilket jag tror är bra. Man måste tillåta sig att vara ledsen och gråta ibland.
Här står bordet dukat och väntar på många hungriga magar.
Vi äter alltid julmat den här helgen. Det smakade riktigt bra. Kanske inte så nyttigt men vi unnar oss. Jag tar igen det men en extra promenad.
Elsa, Cicci och Petra mätta och belåtna.
Kent och Ellen
Micke, Tova och Alfons slappar i soffan.
Elsa, Micke och Line
Alfons i Lines knä, även han mätt och belåten men inte av mormors mat, här är det nappflaska än så länge.
Jacob och Hannes, vart höll ni hus. Inte med på ett enda kort. Nu får det blir skärpning grabbar, farmor vill ha med er också.
Tack allihopa för en riktigt fin dag och kväll.
Kram till Er alla.
Bus eller godis
Många "hemska" besök har det varit i helgen.
I helgen har många spöken ringt på dörren. - Bus eller godis har dom frågat. Vi som inte hade något godis hemma fick köpa oss fria från bus. Sparbössan blev många kronor fattigare. Tur att vi hade den att ta till.
Hörde att Tomas (min svärson) var ute och busade med Elsa. Hon hade ingen kompis att gå med så Tomas tog på sig en peruk och följde med. Det kallar jag kanonpappa. När dom dom väl kom hem efter någon timma var det nog Tomas som haft trevligas ute i grannskapet. När Elsa fick godis bjöds Tomas på whisky av många grannar. Han följer säkert med Elsa även nästa år kan jag tro.
Här är det Tova som visar sin hemskaste sida. Hon vet hur mormor och morfar är så hon hade eget godis med. Det gäller att vara på den säkra sidan.
Här får vi hemskt besök av Rasmus och Alma och deras kompis.
Vilka dom här små hemskheterna är det vet vi inte, men dom tyckte nog att vi var generösa för dom ringde på dörren flera gånger.