Trist
I dag är det synd om Annica. Är det någon annan som också tycker synd om Annica. Nej gör inte det, det blir bara för mycket då. Jag ska vara tacksam, eller hur. Det är ju nu allt ska bli bra......
Har skjutsat ner en tjej till Långsele. Hon skulle ta bussen hem till Sundsvall och till sin pojkvän. Måste säga att det känns trist i dag trots att Kent kommer i kväll. Längtar så.
Jag var in på Konsum för att köpa mjölk till kaffet. Kaffe får man fixa själv, här serveras bara nyttigheter. Hela butiken luktade himmelskt gott av nygrillat. Jag föll för frestelsen och köpte en kycklingklubba. Är det att synda eller..... Äter jag en kycklingklubba och grönsaker hemma känner jag mig nöjd. Här känner jag mig som en bov.
Magen har tydligen tagit semester nu också, det känns inte bra. Jag tycker att den borde jobba i samma tempo som mig. Just nu är vi absolut inte i harmoni med varandra.
Just nu känns det som jag vill storgråta eller skrika. Det är väl de naturliga instinkterna från vår tid som urmänniskor som kommer fram. Då var det antingen att fly eller att fäkta som gällde när det var fara och osäkerhet i siktet. I dag är vi så himla bra på att stoppar undan alla känslor och bara vara snäll och duktig. Snäll tills man spricker eller...... Just nu är det nära en explosion.
Det är nog ingen risk, det finns så mycket att ta till för att dölja. Snart sitter det säkert en brun fin färg i ansiktet på mig och lite rött glans på mina leende läppar. Snart kommer jag som hälsan själv till lunchen.
Fy bubblan.... vore kanske lättast och bäst för mig om jag tillät bubblan att explodera. Men kanske inte lättast för mina nära och kära.
Vi tar en dag i taget. Det ordnar sig alltid till det bästa ska du se. - Är det mina ord eller är det mammas ord. Kanske är det numera bådas ord.
Kram till er alla, i morgon känns det säkert bättre. :))
