annicalh

Och tack till min familj som har hjälpt mig på vägen.

Nu mår jag återigen bra, det har varit en riktigt lång kämpig tid. Jag kan inte riktigt säga när det började. När man mår dåligt så är det ju inget man upptäcker en morgon när man vaknar. Det är något som kommer smygande nästan omärkbart från början. Helt plötsligt upptäcker man att nu finns det inget kvar, ingen ork, inget engageman, ingen glädje bara ett stort - Vad är det som har hänt, varför känner jag så här.

Jag är så glad att jag tog mig i kragen och gick till doktorn med alla mina krämpor. Jag är så tacksam att min doktor tog mig på allvar och remitterade mig till diverse undersökningar. Jag är också så tacksam att han inte bara talade om för mig att jag var helt frisk utan gjorde mig uppmärksammad på att jag troligast hamnat i en depression. Ja eftersom livet har kommit tillbaka men hjälp av den medicin som han skrev ut till mig så hade han med största sannorlikhet rätt.


Jag uppmanar alla som mår dåligt eller hamnar i kris att söka hjälp. Det finns alltid en hjälp att få om än den inte kommer genast. Min dotter Petra har rätt inställning till hjälp och har lärt mig mycket. Hon tycker att det är lika självklart att gå i terapi, gå på rådgivning mm som att gå till doktorn och tandläkaren. Det är en service som finns att köpa, varför inte köpa det man behöver för sitt välmående. Många av oss i dag lägger ju stora pengar på kosttillskott, skönhetsmedel mm.


Vi har haft en riktigt skön helg med inga måsten.

På fredag kväll var vi bara hemma på tu man hand. Vi lyxade till det med en riktigt god middag. Vi hade pilgrimsmusslor till varmrätt.

Jag kommer att tänka på en gång när jag harde varit till mamma en söndagskväll med en lunchlåda till dagen efter. Jag hade stekt pilgrimsmusslor, kokat potatis och gjort en hollandesås och stoppat i färska grönsaker. Den måndagen blev hon dålig och behövde åka till sjukhuset. Personalen från hemtjänsten hjälpte till vid avfärd och jag mötte upp på sjukhuset. Ambulanspersonalen ville vet om hon hade ätit något och i så fall vad. Mamma kom inte ihåg vad det hette utan sa - Det var som små bullar. - Köttbullar frågade dom. - Nej sa mamma det är mera som fisk.  - Jasså, har du kanske ätit fiskbullar. - Nä sa mamma, det såg ut nästan som fiskbullar men det var inte det. - Jag tror att det är dyrt, sa hon. - Du har väl inte ätit pilgrimsmusslor till lunch, frågade dom. - Jo det var det, svarade mamma. Då säger personalen, - Inte har vi hämtat någon tidigare som har ätit det till lunch ska du veta.
Jag tror mamma var lite stolt då för den service vi gav henne. Det verkade som så när hon berättade om händelsen för mig.

Åter till vår middag. Jag stekte musslorna, kokade potatis och gjode en vitvinssås med rom i och servkerade med sallad. Det blev riktigt - riktigt gott. Den middagen kan jag varmt rekomendera.



I går var vi på shoppingrunda. Vi tänkte åka in och strosa på stan men hamnade ute i Birsta med ett IKEA besök. Det var massor med folk, det verkar som julshoppingen har kommit igen. Vi ångrade båda två  när vi åkte genom stan att vi inte stannade där och strosade i stället. Det var Lyslördag på stan vilket innebär att all julsmyckning tänds.  Det var marschaller  som kantade gatorna, den enorma smyckningen över gatorna och på fasaderna tändes upp. Jag har svårt att tänka mig att det finns en vackrare smyckning i Sverige än den vi har här i Sundsvall. Det jag har sett som är ett strå vassare är när Liseberg tänder upp inför jul.

 Här ser vi smyckningen över Storgatan i central stan.




Lördagskvällen tillbringade vi med Marie och Kennet.

Marie är Kent syster. Vi hade en mycket trevlig kväll med god mat och många skratt. Många skratt, riktigt många blir det alltid när vi är tillsammans. Vi har våra resor som gemensamt intresse (och släkten naturligtvis) så det blir många resminne och planeringar inför kommande resor. Vi tittade på foto och mindes. Ofta är det inte trevlig om man kommer till någon och ska gå igenom familjealbumet, men med Marie och Kennet blir det trevligt. Det är väl alla roliga kommentarer och gemensamma minnen som gör det så glatt. Vi har genom alla åren träffats när vi varit i Thailand. I år blir det inte så för dom ska åka till Filipinerna där deras dotter Caroline bor för tillfället. Vi hade planer på att åka dit och hälsa på vi också men det blir nog tyvärr inte så. Det var inte så enkelt att fixa resan.

Här ser vi Marie, Kennet och Caroline när dom besöker oss i Thailand förra vintern.



Tack Marie och Kennet för en jättetrevlig kväll.


I kväll har vi varit och lyssnat på Caroline af Ugglas.

Jag fick två biljetter av barnen när jag fyllde år. Det var den bästa present jag kunde få, gillar verkligen henne. Hon har fantastiska låtar och sjunger med otrolig känsla. Jag känner på något vis att jag också kan identifiera mig med henne. Hon har ju haft en ganska brokig bakgrund, något som jag också hade när jag var ung. Jag gick inte alltid den rätta vägen, den som mamma tyckte att jag skulle gå. Men trots det fick jag alltid stöttning.

Jag hade inte lyssnat på henne när hon för några år sedan kom ut med sin tolkning av Janis Joplin. Jag tror att det var Micke som sa - Den musiken är jag helsäker på att du gillar mamma. Ja det kanske jag gör sa jag, för jag gillade Joplin men tänkte inte mer på det. När det hade gått ett tag och jag inte köpte skivan kom Micke med den, sen var jag fast. ..   
 

Tusen tack ungar för en jättetrevlig kväll.

Nej nu är klockan mycket, det är hög tid att gå till sängs. En ny arbetsvecka väntar.

God Natt