Slut på husbilsluv
Nu är det verkligen höst på allvar och det känns både och. I morgon åker husbilen in i garaget för vinterförvaring. Jag har läst igenom alla anvisningar så att inget blir bortglömt. Risken är stor att bilen skadas om inte alla system mm töms och stängs av på rätt sätt.
Alla minnen från sommaren har jag varsamt arkiverat i olika format så att jag lätt kan ta fram dom igen.
Kent jobbar extra i dag, snart har han jobbat ihop all tid som behövs för att vara ledig en månad i vinter.
Det är härligt att ha lite att se fram emot också men det gäller att leva i nuet så att inte livet blir en lång längtan och väntan.
Mina nya dagar är verkligen i nuet. Dom fylls av många härliga möten med barnen på skolan. Tänk vad lite som behövs för att man ska fyllas till bredden av en otrolig glädje. Det kan vara ett ord, en blick eller ett ansiktsuttryck. Ungar är verkligen härliga, tänk om vi kunde behålla deras energi, ärlighet och spontanitet hela livet. Tänk om vi alla vuxna levde våra liv med inställningen att allt är möjligt. Tänk så mycket mer vi skulle få ut av livet.
Nej nu finns inte mer tid för att sitta här och prata för sig själv. Jag har så mycket jag vill göra. Det jag inte vill göra struntar jag i numera.
.
