Tuktuk moppe till Lotus

Som jag skrev oppnade sig himlen i gar eftermiddag, regnet bara oste ner. Vi satt pa en restaurang och pratade om vad vi skulle gora, har galler det att ha lite fantasi sa att inte vadret tar over humoret. Vi bestamde oss for att aka moppetuktuk till Lotus som ar ett stort kopcentra.

Efter att ha diskuterat priset en stund kom vi overens om 700 Thb fram och tillbaka. Vi trodde att det var ganska nara AuNang men det var det inte, det tog nastan en timma med moppen.



Har har Kent och Ellen tagit plats i moppen som ska ta oss till Lotus.



Har haller chaffisen pa att stanga for sa att inte regnet sprutar pa oss.

Resan gick riktigt bra om an vi blev bade lite blota och fick lite ont i rumpan, det var inte sa mjuka dynor. I uppforsbackarna gick det inte fort, kanske 20 km i timmen och moppen skrek som bara den. Kanske problem med nagon drivrem eller vad det kunde vara. Chaffisen sag lugn ut sa vi blev inte oroliga.

Vi gjorde lite fynd pa Lotus. Kent kopte bl.a. sina alsklingsskor for 40 kr och Ellen kopte lite presenter hem. Forut kunde jag aldrig kopa klader till mig har nere, allt var for litet. I dag har dom betydligt storre storlekar sa jag kopte mig en fin klanning for 80 kr. Det ar val sa att manga har nere tar efter den vasterlandska matkulturen och darmed blir lite tjockare.

Nar vi akte hem hade det hant en bilolycka pa stora vagen utanfor Lotus. Det var en liten flakbil som kort upp pa muren som gick utefter vagen och voltat efter att aven ha kort pa en grov lyktstolpe som lag tvars over vagen. Det sag riktigt otackt ut, vi haller tummarna att det gick bra for dom som satt i bilen.

Efter en stund i var tuktuk somnade Ellen mot mig. Tank att man kan sova vart som helts bara man ar trygg med dom man ar med. Det var kolsvart vissa strackor och chaffisen hade bara ett litet hal i plasten att se i. Jag tankte pa Carro som blev jagad av en som skulle ta hennes vaska nar hon var pa vag hem i fjol nar dom bodde har. Jag kan tanka mig hur fruktansvart radd hon  maste ha varit, och vad hon gjorde sig illa nar hon korde omkull. Det ar lite otakt nar det ar morkt och inga gatlysen, da ar det kolsvart.

Nar vi kom hem var vi hungriga, Ellen ville inte ata pa en enkel restaurang efter vagen. Jag tog det har kortet for jag tror att det ar Carros grannar som dom ofta kopte mat av har i fjol. Dom hade sa mycket kunder pa gang sa det blev inte att vi pratade med dom.



Vi gick i stallet pa Mc Donalds som lag alldeles intill och at oss matta.



Har tackar Ellen Mc Donalds gubben for maten pa thailandskt vis.



Vi sa godnatt till vara husdjur och sedan blev det sangen. Det var 12 stycken utanfor var altan men ingen inne i rummet. I Phuket har vi en liten Alvar (som Ellen dopt den till) som bor med oss i rummet men har ar liten, ca 4cm.

I dag ska vi aka bat till Pra Nang, en jattefin strand har utanfor. Jag tror att den ar ett den ar omnamd som ett varldsarv om jag inte har fel.

Sedan var det bara att ga tillbaka till hotellet, den har kvallen hade gamlingarna hallit ut.

Vi hors och ses. Massor av kramar.

Annica, Kent och Ellen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0